16 februari 2022
Tack för alla anmälningar!
Ni var 901 som anmälde sig till vår webbvisning om nya SEK Handbok 461 (1:2022) om potentialutjämning från SEK Svensk Elstandard.
Eftersom vi var så många deltagare men endast hade en timme tillsammans hann vi inte svara på alla era frågor och funderingar kring ämnet. Därför kommer här en sammanställning av frågorna som blev kvar och som våra kursledare Örjan Borgström och Anders Axelsson gemensamt besvarat efter bästa förmåga utifrån deras tolkningar av frågorna. Vi hoppas att detta kan hjälpa och förenkla för er och tack återigen för alla anmälningar. Ni hittar flera kurser och webbutbildningar via vår hemsida här.
1. Finns det någon mening att funktionsutjämna ventilationskanaler när aggregatet redan är anslutet till skyddsjord via sin matning?
Svar: Troligen inte i en ”normal” ventilationsanläggning. Men i lokaler med speciella krav på störningsreducering etc. kan det vara aktuellt, men detta bör ju då vara ett uttalat krav från brukare eller leverantörer av utrustning.
2. Ska man skyddsutjämna kabelstegar?
Svar: Nej inte i en ”normal” installation. Om kabelstegarna är monterade på ledande material som för in en främmande potential så att de blir en främmande ledande del och lokalen är av en typ där det är krav på kompletterande skyddsutjämning så kan det bli aktuellt.
3. I vissa fall ska motorkabelns skärm av EMC-skäl endast anslutas i matande ände. Ge ett exempel.
Svar: Det hamnar ju i så fall utanför denna handboks omfattning då den i och för sig ansluts till samma jord men utgör en skärmning mer än en utjämning. Men anledningen att det i en del fall specificeras att den endast ska anslutas i ena änden är att man är rädd för att den ska kunna föra en ström (ex vagabonderande strömmar) som i sig kan bidra till störningar. När det finns risk för vagabonderande strömmar ska slingor undvikas. Det vill säga all ”jordning” ska ske i stjärnform så det inte bildas slingor.
4. Vad har fundamenten som motorn står på för avgörande betydelse för spänningen över lagerbanorna.
Svar: Vid den snabba strömtransient som kan uppstå vid kortslutning eller jordfel, är det induktansen i strömkretsen som avgör strömdelningen. Huvuddelen av strömmen går den väg som har den lägsta impedansen och det kan vara så att vägen genom axel och lager leder merparten av strömmen. Fundamentets utförande har en avgörande betydelse för spänningen över lagerbanorna och därmed risken för överslag i dessa.
5. Funktionsjording kan man använda annan färg än svart på ledarna?
Svar: Ja det går bra, men den ska ju inte vara förväxlingsbar med annat. Standarden säger exempelvis svart som kanske är vanligast, men som vi nämnde så är det i internationell standard rekommenderat rosa tilläggsmärkning vilket är på gång in i svensk standard också och gör det ju lämpligt att använda det. En tejp eller liknande är ju en bra tilläggsmärkning i ändarna och kan användas på både svart ledare och oisolerade linor etc.
6. Vid montage av yttre åskledare tror jag det är krav på att potential utjämna betongplatta?
Svar: Svar på detta finns i åskskyddshandboken. Mycket förkortat kan anges att sammankopplade armeringsjärn i betong eller andra metallkonstruktioner under jord kan med fördel användas som jordelektroder men det är inte ett krav. Det går ju att utföra ett åskskyddssystem på en befintlig byggnad även om inte betongplattan är utjämnad. Det bör observeras att byggnadens fundament sällan är tillräckligt som enda jordelektrod, oftast måste det kompletteras med t ex en yttre ringledare.
7. Om jag kontrollmätare på en rostfri golvbrunn i ex ett storkök, värdet är under 4kohm den är både skyddsutjämnad i plattan och har kontakt med fysisk jord i marken. en besiktningsman kan ju då säga att den ska jordas, hur kan jag motbevisa det?
Svar: I frågan tolkar jag att plattan är skyddsutjämnad och då är det ju ingen ”främmande” potential. Enda fallet jag kan se att den ska förses med kompletterande skyddsutjämning är om plattan inte är skyddsutjämnad men har kontakt med jord på annat sätt så att den är en ”främmande ledande del” (Exempelvis om det är en äldre byggnad där plattan ligger på sandbädd eller liknande.)
8. Ett jacuzzibadkar står det i instruktionen att den skall potentialutjämnas vid en anslutning märkt med en ring inuti en triangel. Karet jordas med 1,5mm² gul/grön. Då blir antagligen frågan, varför den skall potentialutjämnas?
Svar: Svårt att svara på exakt vad tillverkaren menar med ”potentialutjämnas” i det specifika fallet, men om det handlar om en kompletterande skyddsutjämning för att minimera risken för elchock om elektriska jorden spänningshöjs i samband med ett fel under frånkopplingstiden och den potential som själva karet fått av något annat så skulle jag säga att en bygel mellan skyddsjordsanslutningen och den omnämnda anslutningsklämman är tillräcklig.
9. Ang potentialutjämning för armering, krävs inte detta längre då i lantbruk som ett tidigare krav ?
Svar: Jo enligt avsnitt 705 i elinstallationsreglerna samt Lantbrukets Brandskyddskommités handbok ”Elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet” så är detta ett krav.
10. Behöver man förbinda balkar med varandra med flätor eller räcker det med att de är ihopmonterade med bultar?
Svar: Om de ska omfattas av en kompletterande skyddsutjämning så räcker inte bulten.
11. Skall ringledare etc vara som lina eller homogen?
Svar: Enligt åskskyddshandboken ska ledare i mark vara solid om materialet är varmgalvaniserat stål eller kopparbelagt stål (elektropläterat). Annars solid, fler eller mångtrådig.
12. Bör man tänka på något annat sätt när man har IT system
Svar: Olika sätt att skydda t ex IT-system beskrivs i Elinstallationsreglernas avsnitt 444 och i standarden SS-EN 50310 Fastighetsnät för informationsöverföring – Potentialutjämning
13. Vilken area på ”ringledare” längs väggen i industribyggnader, maskiner med tex 1600A matning och större? Eller tex längs transportband?
Svar: Det beror på vilket syfte ledaren har. Är det avsett som skyddsledare gäller dimensionering enligt Elinstallationsreglernas punkt 543.1 och är beroende av area på fasledare. Är det en funktionsutjämningsledare så beror arean på vilket typ av funktion som ska skyddas. I avsaknad av tillverkarens anvisningar ska funktionsutjämningsledare och funktionsjordsledare ha en area på 2,5 mm2 Cu om den är skyddad mot mekanisk skada annars 4 mm2.
14. Får man skarva på en funktionsutjämning på en skyddsutjämning ?
Svar: Det är nog svårt att svara på generellt, men att t.ex. ansluta en funktionsutjämningsledare som inte förväntas leda någon större ström till en skena som matas av en skyddsutjämningsledare borde inte tillföra någon fara, tvärt om hade ju medfört en risk då funktionsutjämningsledaren kan tänkas losskopplas utan att den som gör det inser att det medför en elektrisk fara.
Där jordning för både skydds- och funktionsändamål används ska fordringarna för skyddsledare alltid uppfyllas. Dessutom ska de relevanta funktionsfordringarna uppfyllas enligt avsnitt 444 i Elinstallationsreglerna.
15. Har du någon bra lösning om man glömmer jorda plattan?
Svar: Se till att armeringen inte blir berörbar, eller att berörbara delar, om de är främmande ledande delar, kopplas till en kompletterande skyddsutjämning.
16. Vems är ansvaret för jordningen av plattan konstruktören eller Elfirman. Vi är oftast inte med vid konstruktionen? Plattan är oftast klar när vi börjar..
Svar: Det blir nog en entreprenadjuridisk fråga om det i ert skede konstateras att det ska göras på just den plattan och att det då är mer eller mindre omöjligt att utföra. Säg att det t.ex. är ett djurstall där det är ett krav, då kommer det ju att medföra stora kostnader och vems ansvar det är att stå för dessa kostnader regleras ju av entreprenadjuridiken. Däremot är utförandet ett elinstallationsarbete och ska utföras av ett elinstallationsföretag.
17. Om man har en betongplatta med fundament för stålpelare, kan man välja att jorda stålpelarna och inte armeringen?
Svar: Om det handlar om kompletterande skyddsutjämning så är det viktigast att minska risken för farlig potential mellan samtidigt berörbara ledande delar och då fungerar det utmärkt att skyddsutjämna stålpelarna.
18. Bör man komplettera gamla industribyggnader med skyddsutjämning?
Svar: Väldigt svårt att svara generellt på. Men om anläggningen byggs om eller ändrar verksamhet så kan det säkert vara aktuellt i vissa fall. Är man tveksam så kanske en utredning av en kvalificerad konsult är en väl värd investering för industrin i fråga.
19. Får man ansluta skyddsutjämning (G/G) och Funktionsutjämning (Sv eller Rosa?) till samma jordskena?
Svar: Ja någonstans måste ju dessa ”sammanstråla” men det är ju som med mycket annat viktigt att förväxlingsrisken minimeras. Så åtskilda system med är nog att föredra. Allra viktigast är att inte ansluta skyddsutjämning till en skena som matas av något som kan misstolkas som funktionsutjämning då funktionsutjämningen kan komma att losskopplas utan att man förstår att man åsidosätter skyddsutjämningens funktion som ju då leder till en risk för elektrisk fara.
20 Finns det något krav på max övergångsresistans i t.ex stegskarvar eller stålklammer mellan räckessektioner i exemplet tidigare. dvs när måste man gå med en ledare till varje del och när kan man förlita sig på konstruktionen i sig?
Svar: Komponenterna och utförandet måste vara godkänt av tillverkaren
21. Är det ok att svetsa ihop armeringen i en gjuten platta och skapa en anslutningspunkt för yttre anslutning till jordskena?
Svar: Lite svårt att förstå om du menar att du ska gå in i en befintlig platta blir svårt då du inte kan garantera att armeringen är tillförlitligt sammanfogad. Om du gör detta innan betongen kommer dit ska armeringen kompletteras med en slinga av stållinor, ska det användas för skyddsutjämning måste kontinuiteten verifieras enligt Elinstallationsreglerna avsnitt 6.4.3
22. Ska skärmen på kabeln anslutas i båda ändar?
Svar: Det är en fråga lite utanför denna handboks omfattning då den i och för sig ansluts till samma jord men utgör en skärmning mer än en utjämning. Men anledningen att det i en del fall specificeras att den endast ska anslutas i ena änden är att man är rädd för att den ska kunna föra en ström (ex vagabonderande strömmar) som i sig kan bidra till störningar.
23. Man brukar dra en kopparlina men det är inte gulgrön eller svart. Hur ska man tänka?
Svar: Att märka den med tilläggsmärkning vid anslutningspunkterna så att det är tydligt vad den har för syfte.
24. En ny platta på mark med isolering ska få aluminium hus på plattan med glas?
Svar: Jag antar att frågan är om armeringen måste skyddsutjämnas då och det nog inget ”måstekrav” då eftersom den inte kommer att kunna bidra till att aluminiumstommen blir en främmande ledande del
25. Utgår de tidigare böckerna nu, eller kompletterar denna bok de gamla?
Svar: Detta är ju en handbok som inte ”upphävs” på samma sätt som standarder, men hädanefter är det denna som säljs i stället för båda de tidigare.
26. Hur ska man tänka vid jordning av rör/utrustning för explosiv gas, är detta att betrakta som funktion- eller skyddsjord? Det är ju inte elektrisk fara utan EX/ATEX.
Svar: Så här beskrivs det i handboken: Inom områden där explosionsrisk förekommer är det särskilt viktigt att utjämna potentialskillnader på sådant sätt att antändning, antingen genom gnistor, ljusbågar eller strömvärme, förebyggs. Förslag på åtgärder för detta finns i SEK Handbok 427 Elinstallationer i explosionsfarliga områden, bilaga NE. Statisk elektricitet i explosionsfarliga områden behandlas ingående i SEK Handbok 433, med denna titel.
27. Åskledare hur ska den anslutas mot huvudjordskena?
Svar: Det finns en särskild handbok som beskriver detta: Handbok: 452
28. Vid renovering av ett befintligt badrum där kopparrör matar tappvatten samt radiator ska dessa då jordas. de har inte varit jordade innan.
Svar: Ja är det inte en ren reparation utan en helrenovering så ska ju installationen utföras enligt nu gällande regler och standard. Om dessa rör då har metallisk kontakt hela vägen så att de utgör en främmande ledande del (se Elinstallationsreglerna SEK Handbok 444, kommentar till punkt 4111411.3.1.2 för identifiering av detta) så ska de förses med kompletterande skyddsutjämning. Detta kan ju göras utanför själva badrummet om det inte går att lösa snyggt i badrummet.
29. Behövs flätan om motorn sitter på maskinen?
Svar: Det beror på hur montaget är utfört. Vid den snabba strömtransient som kan uppstå vid kortslutning eller jordfel, är det induktansen i strömkretsen som avgör strömdelningen. Huvuddelen av strömmen går den väg som har den lägsta impedansen och det kan vara så att vägen genom axel och lager leder merparten av strömmen. Montagets utförande har en avgörande betydelse för spänningen över lagerbanorna och därmed risken för överslag i dessa.
30. Ventilationsaggregat måste dom pusas?
Svar: Inte generellt. Beror ju både på tillverkarens anvisningar och kraven på utrymmet de sitter i
31. Kabelstegar i fabriker är det en främmande ledande del?
Svar: Det måste man utvärdera i varje enskilt fall. Är det monterade på stålpelare som har kontakt med mark skulle de kunna vara det. (se Elinstallationsreglerna SEK Handbok 444, kommentar till punkt 4111.3.1.2 för identifiering av detta)
32. Har en fråga om åskskydd, där har vi höga spänningar och gissar att skinneffekten är ett problem här, borde man inte ha ledarens yta i beaktning här?
Svar: Tips: Se SEK Handbok 452 för mer info om Åskskyddssystem. Där finns exempelvis krav på minsta area som kan ha med ytan att göra även fast man anger minimikravet i Area.
33. Hur hanterar man lågspänningsnät (vägbelysning) som går bredvid högspänning. Skyddsjordring runt stolpe/fundament men behövs det någon funktionsjord?
Svar: Finns det någon funktion som behöver skyddas? En god skyddsutjämning gör ofta också nytta som funktionsutjämning.
34. Förtydligande. Hur ser man på främmande ledande i ett tex ett flerbostadshus med låg resistans mellan utsatt del och skyddsjord där man har lång sträcka mellan varmvattenberedare och blandaren där varmvattenberedaren är ansluten till centralen i tex. Undercentralen?
Svar: Bra fråga. Mitt personliga tyckande här är att om den potentialen kommer från en annan elcentral långt borta men visserligen från elsystemet och via vattenrör eller liknande till ett utrymme som omfattas av krav på kompletterande skyddsutjämning så bör dessa anslutas. Här bör man nog vara extra vaksam på förekomsten av vagabonderande strömmar som vid exempelvis PEN-ledare med lång sträcka kan bidra till att man skapar nya vägar för dessa strömmar. Kanske bättre att ta bort potentialen med galvanisk avskiljning med t.ex. plaströr på en bit av vattenledningen.
35. Vad bestämmer värdet på kompletterande jordtag som görs vid reservkraftsintag/reservkraft? tänker på att detta jordtag ska lösa ut säkring/JFB vid strömgenomgång mot jord utanför byggnaden i värsta fall. I det fall inkommande PEN/PE kopplas från.
Svar: I del 551 i elinstalltionsreglerna finns kravet på jordtag men inget värde på detta utan det faller under det allmänna rekommendationer på jordtagsresistans som du hittar bl.a. i bilaga 54D i Elinstallationsreglerna
36. Vart anges det inte är tillåtet med golvbrunnar av rostfritt stål? Denna produkt finns på marknaden och används t.ex i bostadsprojekt. Dessa golvbrunnar kommer ofta i beröring med armering i betong.
Svar: Det finns uppenbarligen metalliska golvbrunnar som är tillåtna och om den som du beskriver är i kontakt med något som tillför den en potential som gör att den klassas som främmande ledande del så ska den anslutas till kompletterande skyddsutjämning. (se Elinstallationsreglerna SEK Handbok 444, kommentar till punkt 4111.3.1.2 för identifiering av främmande ledande del.)
37. Finns det ett syfte att fundamentjorda bottenplattor i t.ex bostadshus. Då detta finns bara en chans att utföra detta dvs. i samband med nybyggnation. Synpunkter på detta påstående?
Svar: Finns det minsta misstanke om att framtiden kommer att kräva det ex. i samband med åskskydd eller liknande så är det ju helt rätt som du skriver att det finns bara en chans. Ofta är ju detta en prisfråga i samband med byggnation och det är svårt att hävda krav i denna prisdiskussion. Men jag håller med att det finns annat som är lämpligare att spara på som kan moderniseras eller kompletteras senare.
38. Om man har en befintlig maskinbyggnad utan PUS och bygger en ny byggnad, hur hanterar man då PUS i nya byggnaden?
Svar: Elsäkerhetsverkets föreskrifter anger att: ” Vid ombyggnad eller utvidgning av en anläggning ska, oavsett när anläggningen ursprungligen togs i bruk, de nya bestämmelserna tillämpas på ombyggnaden eller utvidgningen.”
39. Hur vet man vilken area man ska ha på skydds/funktionsutjämningsledare?
Svar: Det finns beskrivet i Handboken bl.a. i ett avsnitt om dimensionering. Beror på bl.a. om den är mekaniskt skyddad eller inte och vilket syfte den har.
40. Ett rörstöd på en industri som man mäter resistans emellan PUS och rörstöd. Får väldigt lågt ohm-värde, tex 0 ohm. Ska då varje rörstöd jordas om man inte kan säkerställa vad som gör att man får så lågt värde?
Svar: Ja om deras placering gör att de hamnar inom lokalens krav på utjämning.
41. Maskiner- ska alltså en pappersmaskins alla stegar anslutas till skena?
Svar: Det är svårt att ge ett generellt svar på. Om stegarna ingår i maskinen så ska ju maskinleverantören ha bestämt det. Om de inte ingår i maskinen utan i elinstallationen så kan de behöva skyddsutjämnas eller funktionsutjämnas beroende om det finns skäl till det p.g.a. krav utifrån omständigheter som gör dem till främmande ledande del i kombination med krav på kompletterande skyddsutjämning eller funktionsutjämningskrav för störningsreducering mm.
42. Om man bygger till ett hus som INTE har skyddsutjämnad armering, ska man då skyddsutjämna armeringen i tillbyggnaden eller ska man låta blir det så som det är gjort i den befintliga delen?
Svar: Det behöver nog utredas i varje enskilt fall. Både behovet och kraven i den nya byggnaden men även faran om den ena har och den andra inte vid industri eller lantbruksfastigheter etc. där det ev. skulle kunna bli farligt. Ett vanligt bostadshus finn det ofta ingen konkret anledning att skyddsutjämna armeringen på.
Nya SEK Handbok 461 (1:2022) Potentialutjämning för skydd och funktion
Endast 730 kr
Torsdag den 24 februari kl 15:00 – 16:00
Boka in dig på vår kostnadsfria webbvisning där Örjan Borgström reder ut begreppen kring Potentialutjämning samtidigt som han presenterar den nya handboken om Potentialutjämning för skydd och funktion från SEK Svensk Elstandard.
Några av de företag som har valt EL-VIS
