Frågor och svar om potentialutjämning

Om stålstommen är en främmande ledande del ska den anslutas till byggnadens huvudjordningsskena lämpligen i källaren.

I Sverige hänvisar myndigheten till god elsäkerhetsteknisk praxis där svensk standard är ett exempel. Så att följa svensk standard är att följa lokala föreskrifter. Sedan kan andra myndigheter såsom räddningsverket eller kommersiella parter såsom försäkringsbolag ha kompletterande regler. Se t.ex. brandskyddsföreningens handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamheter.

En jordelektrod är en ledare som är i direkt kontakt med lokal jord. Kan enligt punkt 542.2.3 i Elinstallationsreglerna bestå av – fundamentjordelektroder som är ingjutna i betong
– fundamentjordelektrod som är nedgrävd i marken
– metallmantlar och andra metallhöljen på kablar i enlighet med lokala förhållanden och fordringar
– jordelektroder i mark, vertikalt eller horisontellt (t ex jordspett, ledare, band, rör eller plåtar)
– andra lämpliga nedgrävda metalldelar (t ex rör) i enlighet med lokala förhållanden och fordringar
– svetsad metallarmering i betong (förutom spännbetong) som är nedgrävd i marken.

Så här beskrivs det i handboken: Inom områden där explosionsrisk förekommer är det särskilt viktigt att utjämna potentialskillnader på sådant sätt att antändning, antingen genom gnistor, ljusbågar eller strömvärme, förebyggs. Förslag på åtgärder för detta finns i SEK Handbok 427 Elinstallationer i explosionsfarliga områden, bilaga NE. Statisk elektricitet i explosionsfarliga områden behandlas ingående i SEK Handbok 433, med denna titel.

Ju längre in i byggnaden du för en främmande potential desto större risker. Potentialutjämning till huvudjordningsskena är för att skydda mot fel som kan komma in utifrån och då vill man stoppa detta så tidigt som möjligt. Det kan t ex vara åsköverspänningar som inducerats i matande kablar eller rör.

Ja det går bra, men den ska ju inte vara förväxlingsbar med annat. Standarden säger exempelvis svart som kanske är vanligast, men som vi nämnde så är det i internationell standard rekommenderat rosa tilläggsmärkning vilket är på gång in i svensk standard också och gör det ju lämpligt att använda det. En tejp eller liknande är ju en bra tilläggsmärkning i ändarna och kan användas på både svart ledare och oisolerade linor etc.

Ja någonstans måste ju dessa ”sammanstråla” men det är ju som med mycket annat viktigt att förväxlingsrisken minimeras. Så åtskilda system med är nog att föredra. Allra viktigast är att inte ansluta skyddsutjämning till en skena som matas av något som kan misstolkas som funktionsutjämning då funktionsutjämningen kan komma att losskopplas utan att man förstår att man åsidosätter skyddsutjämningens funktion som ju då leder till en risk för elektrisk fara.

Svårt att svara på exakt vad tillverkaren menar med ”potentialutjämnas” i det specifika fallet, men om det handlar om en kompletterande skyddsutjämning för att minimera risken för elchock om elektriska jorden spänningshöjs i samband med ett fel under frånkopplingstiden och den potential som själva karet fått av något annat så skulle jag säga att en bygel mellan skyddsjordsanslutningen och den omnämnda anslutningsklämman är tillräcklig.

Mät resistansen till närmaste skyddsjord

Vi har diskuterat i samma banor i TK64 men texten är internationell så den får vi inte ändra. I stora byggnader kommer huvudledningarna vara av allt större areor vilket då minskar risken. Men ofta är ju även servisledningar för vatten och avlopp inne i byggnader av plast vilket innebär att metallrören i badrummet inte har någon främmande potential oavsett byggnadens storlek.

Är ingen expert på högspänning, hänvisar till SEK Handbok 438 – Högspänningshandboken som innehåller särskilda avsnitt om jordning av elinstallationer överstigande 1 kV.

Det finns ett avsnitt i handbok 461 2.5 som handlar om armräckvidd som normalt räknas till 1,25 m. Ytterarmaturer är oftast dubbelisolerade och innehåller ingen skyddsjord, ser egentligen inte heller någon fara med eluttag.

Nej normalt inte

Korrekt det står Om det inte finns skyddsutjämning enligt avsnitt 411.3.1.2 ska kompletterande skyddsutjämning enligt avsnitt 415.2 installeras i utrymmet. Så om en ordentlig skyddsutjämning är utförd i fastigheten så krävs ingen kompletterande skyddsutjämning i badrum Det är ganska konsekvent för då finns inte längre några främmande ledande delar i fastigheten eftersom de redan är utjämnade.

Finns krav på potentialutjämning av bottenplattan även i den nya delen ska de två delarna sys ihop så att det blir en enhet.

Kan vara på olika sätt beroende på vad det är för krav vi ska uppfylla. Är det risk att en berörbar stålstomme kan vara en främmande ledande del kan den enkelt kopplas till närmaste skyddsjordsledare med en kompletterande skyddsutjämningsledare. Är det ur störningssynpunkt blir frågan mycket större och vi måste utreda hur störningarna ser ut och var de kommer ifrån.

Åskskydd är ett eget avsnitt och där är såvitt jag förstår den yttre ringledaren och åtgärder på taket det viktigaste skyddet. Här vill jag rekommendera SEK Handbok 452 – Åskskyddshandboken.

Helst så nära varandara så långt det är möjligt. Sen måste hänsyn tas till genomföringar så att de blir täta så där kanske plus och minus inte kan gå i samma tätning.

Enligt åskskyddshandboken ska ledare i mark vara solid om materialet är varmgalvaniserat stål eller kopparbelagt stål (elektropläterat). Annars solid, fler eller mångtrådig.

Detta är en handbok som inte ”upphävs” på samma sätt som standarder, men hädanefter är det Handbok 461 som säljs i stället för båda de tidigare.

Även om risken för PEN-ledaravbrott inte finns så vill man ändå se till att alla främmande ledande delar har samma potential som elanläggningens skyddsjord i ett TN-S system. Det säkerställer ju skyddsutjämning av inkommande främmande ledande delar som t.ex. fjärrvärmerör eller liknande där de kommer in i huset

Idag finns dessutom väldigt få anläggningar som matas med TN-S, det vanligaste är övergång till TN-S inne i byggnaden. Då erhålls ett sk TN-C-S system och där er riskerna vid PEN-ledaravbrott lika stora.

Det vanligaste skyddet i en elanläggning är kort frånkopplingstid. Där är skyddsutjämning en mycket viktig del oavsett vilket jordningssystem som används. I ett TN-C-S system är riskerna vid PEN-ledaravbrott lika stora.

Ja

Det kan framför allt uppstå statisk uppladdning från transformatorlösa växelriktare. Men någon direkt spänningssättning via induktion uppstår inte. Lika lite som om vi drar en väcelströmskabel på en kabelstege.

Ekonomiskt kan onödig potentialutjämning vara dyrt. Det kan dessutom vara en fara att föra in en jordpotential på ställen där det inte finns någon sådan tidigare, så kallad isolerad miljö. I äldre byggnader där vi inte har skyddsjordade eluttag är det just isolerad miljö som är en av skyddsbarriärerna.

”Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:3 anger: 9 § Övergångsresistansen hos jordtag för skydds- och systemjordningar ska kontrollmätas minst vart åttonde år.
För jordtag i stationer med nominell spänning över 100 kV och med jordslutningsströmmar överstigande 500 A ska kontrollmätning av övergångsresistansen ske minst vart tolfte år om marklinenätet består av koppar.
Kontrollmätning av övergångsresistansen ska också utföras efter varje förändring av en starkströmsanläggning som kan inverka ogynnsamt på övergångsresistansen. Kontrollmätning ska även utföras vid varaktiga förändringar av markförhållandena.”

Troligen skyddsutjämning se SEK Handbok 427 – Elinstallationer i explosionsfarliga områden

Troligen skyddsutjämning se SEK Handbok 427 – Elinstallationer i explosionsfarliga områden

Vi har undantagit EX helt i handboken då det kräver särskild kompetens. Svensk elstandard har däremot tre andra handböcker om ex. SEK Handbok 426 – Klassning av explosionsfarliga områden – Områden med explosiv gasatmosfär, SEK Handbok 427 – Elinstallationer i explosionsfarliga områden och SEK Handbok 433 – Statisk elektricitet i explosionsfarliga områden. Där finns säkert svar på dina frågor.

Bra fråga. Mitt personliga tyckande här är att om den potentialen kommer från en annan elcentral långt borta men visserligen från elsystemet och via vattenrör eller liknande till ett utrymme som omfattas av krav på kompletterande skyddsutjämning så bör dessa anslutas. Här bör man nog vara extra vaksam på förekomsten av vagabonderande strömmar som vid exempelvis PEN-ledare med lång sträcka kan bidra till att man skapar nya vägar för dessa strömmar. Kanske bättre att ta bort potentialen med galvanisk avskiljning med t.ex. plaströr på en bit av vattenledningen.

Nej det ska den ju inte kunna bli eftersom den inte har kontakt med något ledande.

Nej, är resistansen till jord högre än 4 kΩ så är det ingen främmande ledande del. Är den lägre så får saken utredas.

Nej, men så snart som möjligt

Det är oftast inte vattnet som är problemet utan det ledande höljet. Så kravet på anslutning till huvudjordningsskena för inkommande servis kvarstår.Men som det anges i punkt 411.3.1.2 i Elinstallationsreglerna så behöver intemetallrör som är försedda med isolerstycken där de kommer in i fastigheten anslutas tillhuvudjordningsskenan.

Hur många som helst, all potentialutjämning som utförs för att skydda en funktion. Själv har jag arbetat med produkter som innehåller kretsar med mycket stor signalförstärkning där vi jobbade med funktionsjordning av störströmmar på en miljondels amper.

Finns inget måste, det är en rekommendation. Men det är alltid bra för efterkommande att veta vad kablarna är till. Den rosa tilläggsmärkningen är dessutom endast för funktionsjordsledare. För funktionsutjämningsledare finns ingen rekommendation.

Funktionsjordsledare. Då arean är 1 mm2 så är den för klen att vara skyddsjordsledare. Skyddsjordsledaren ska ha samma area som fasledarna alltså minst 1,5 mm2

Det är nog svårt att svara på generellt, men att t.ex. ansluta en funktionsutjämningsledare som inte förväntas leda någon större ström till en skena som matas av en skyddsutjämningsledare borde inte tillföra någon fara, tvärt om hade ju medfört en risk då funktionsutjämningsledaren kan tänkas losskopplas utan att den som gör det inser att det medför en elektrisk fara.
Där jordning för både skydds- och funktionsändamål används ska fordringarna för skyddsledare alltid uppfyllas. Dessutom ska de relevanta funktionsfordringarna uppfyllas enligt avsnitt 444 i Elinstallationsreglerna.

Det finns beskrivet i Handbok 461 bl.a. i ett avsnitt om dimensionering. Beror på bl.a. om den är mekaniskt skyddad eller inte och vilket syfte den har.

Jordflätan är en funktionsutjämningsledare och ska märkas FB (functional bonding).

Det är en rekommendation i SS-EN-IEC 60445 att funktionsjordsledare ska tilläggsmärkas rosa. För funktionsutjämningsledare finns ingen rekommendation men kan märkas FE.

Det beror på vilket syfte ledaren har. Är det avsett som skyddsledare gäller dimensionering enligt Elinstallationsreglernas punkt 543.1 och är beroende av area på fasledare. Är det en funktionsutjämningsledare så beror arean på vilket typ av funktion som ska skyddas. I avsaknad av tillverkarens anvisningar ska funktionsutjämningsledare och funktionsjordsledare ha en area på 2,5 mm2 Cu om den är skyddad mot mekanisk skada annars 4 mm2.

Väldigt svårt att svara generellt på. Men om anläggningen byggs om eller ändrar verksamhet så kan det säkert vara aktuellt i vissa fall. Är man tveksam så kanske en utredning av en kvalificerad konsult är en väl värd investering för industrin i fråga.

Inte generellt. Beror ju både på tillverkarens anvisningar och kraven på utrymmet de sitter i

Ja om deras placering gör att de hamnar inom lokalens krav på utjämning.

Skyddsutjämning ska vara gul/grön. Antar att du avser potentialujämning av kabelstegar, vilket oftast inte behövs men inte är förbjudet heller. Se bara till så det inte blir problem med eventuellla besiktningsmän vid t ex revisionsbesiktningar. Titta på avsnitt 2.1.1 i handbok 461.

Troligen inte i en ”normal” ventilationsanläggning. Men i lokaler med speciella krav på störningsreducering etc. kan det vara aktuellt, men detta bör ju då vara ett uttalat krav från brukare eller leverantörer av utrustning.

Det ska alltid finnas en anslutning mellan centralens skyddsledarskena och byggnadens huvudjordningsskena.

Beställaren bestämmer, ta en funderare på hur det kommer att se ut vid övergången mellan de två byggnaderna. Ska de matas från olika serviser så krävs att dessa kopplas ihop med en kompletterande skyddsutjämning.

Finns det någon funktion som behöver skyddas? En god skyddsutjämning gör ofta också nytta som funktionsutjämning.

Trafikverket har dokument om jordning BVS 510 gå till https://trvdokument.trafikverket.se och sök på TDOK 2014:0416

De måste kunna svara på vad jordningen ska skydda mot. En elbil blir automatiskt ansluten till jord vid laddning. Om det finns särskilda krav på jordning vid arbete med gasfordon vet jag inte men det vet säkert verkstaden.

Olika sätt att skydda t ex IT-system beskrivs i Elinstallationsreglernas avsnitt 444 och i standarden SS-EN 50310 Fastighetsnät för informationsöverföring – Potentialutjämning

Det är en fråga lite utanför denna handboks omfattning då den i och för sig ansluts till samma jord men utgör en skärmning mer än en utjämning. Men anledningen att det i en del fall specificeras att den endast ska anslutas i ena änden är att man är rädd för att den ska kunna föra en ström (ex vagabonderande strömmar) som i sig kan bidra till störningar.

Att märka den med tilläggsmärkning vid anslutningspunkterna så att det är tydligt vad den har för syfte.

Rent elektriskt behövs egentligen inte en så stor area heller då de felströmmar som kan behöva ledas bort oftast är kortvariga som inte leder till någon uppvärmning av ledaren. Men arean är vald av mekaniska skäl.

Ser inte riktigt det du ser framför dig. Men om du med annat håll menar att de kan anses vara främmande ledande delar så håller jag med. Om den sedan behöver vara så grov vet jag inte.

Strömtransformatorer brukar kopplas till neutralledaren och ska då göras med blå ledare. Men kontrollera tillverkarens anvisning.

Det finns undantag för märkning av oisolerad ledare. Elinstallationsreglerna anger i punkt 514.3.Z5: Identifiering genom färgmärkning eller annan märkning fordras inte för:
– koncentriska ledare i kablar
– kablars metallmantlar eller armering vilka används som skyddsledare
– oisolerade ledare där en varaktig märkning inte är möjlig p g a yttre påverkan, t ex aggressiv atmosfär och föroreningar
– metallkonstruktioner eller främmande ledande delar vilka används som skyddsledare
– luftledningar.

Jag har inte räknat på det men det har säkert tillverkaren. Då ledarna är av aluminium och den koncentriska ledaren som ska vara PEN-ledare är av koppar så kan arean vara mindre än halva fasledarnas area då koppar har en högre ledningsförmåga än aluminium.

Vid växelström är det inte resistansen som är avgörande utan impedansen. Impedansen är frekvensberoende och vid frekvenser över 10 kHz uppstår virvelströmmar i en rund ledare som gör att det uppstår en förträngningseffekt. Till slut är det bara ytan som leder den högfrekventa strömmen. I kablar för t ex radiosändare används ofta en ihålig kabel för att spara koppar då kärnan ändå inte tillför något.

Är apparatskåpet en del av en maskin gäller maskinstandarden annars beror det på om dörren kan anses vara utsatt del, dvs du har ledande delar som endast är försedda med basskydd innanför dörren.

Nej inte i en ”normal” installation. Om kabelstegarna är monterade på ledande material som för in en främmande potential så att de blir en främmande ledande del och lokalen är av en typ där det är krav på kompletterande skyddsutjämning så kan det bli aktuellt.

Komponenterna och utförandet måste vara godkänt av tillverkaren

Det måste man utvärdera i varje enskilt fall. Är det monterade på stålpelare som har kontakt med mark skulle de kunna vara det. (se Elinstallationsreglerna SEK Handbok 444, kommentar till punkt 4111.3.1.2 för identifiering av detta)

Kabelstegar behöver normalt inte potentialutjämnas av skyddsskäl då alla kablar som ligger på kabelstegen är mantlade och det därmed krävs mer än ett fel för att de ska bli farligt. Kabelstegar som kommer in i en byggnad eller gå mellan byggnader kan vara främmande ledande delar och kan därmed behöva anslutas till huvudjordningsskenan där de kommer in i byggnaden. Sen kan t ex en industri av EMC skäl vilja ha kabelstegar potentialutjämnande men då är det en funktionsutjämning. Läs mer i avsnitt 2.1.1 i handbok 461.

Kabelstegar behöver normalt inte potentialutjämnas av skyddsskäl då alla kablar som ligger på kabelstegen är mantlade och det därmed krävs mer än ett fel för att de ska bli farligt. Kabelstegar som kommer in i en byggnad eller gå mellan byggnader kan vara främmande ledande delar och kan därmed behöva anslutas till huvudjordningsskenan där de kommer in i byggnaden. Sen kan t ex en industri av EMC skäl vilja ha kabelstegar potentialutjämnande men då är det en funktionsutjämning. Läs mer i avsnitt 2.1.1 i handbok 461.

Den ska skyddsutjämnas till maskinen, vad som finns bortom 2,5 m är ointressant.

Ja är det av funktionsskäl t.ex. förhindra störningar så ska den inte vara Gul/grön

Jo enligt avsnitt 705 i elinstallationsreglerna samt Lantbrukets Brandskyddskommités handbok ”Elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet” så är detta ett krav.

Förutom det vi tar upp i SEK Hb 461 finns ett omfattande avsnitt om potentialutjämning i Lantbrukets Brandskyddskommittés handbok Elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet.

Det är svårt att ge ett generellt svar på. Om stegarna ingår i maskinen så ska ju maskinleverantören ha bestämt det. Om de inte ingår i maskinen utan i elinstallationen så kan de behöva skyddsutjämnas eller funktionsutjämnas beroende om det finns skäl till det p.g.a. krav utifrån omständigheter som gör dem till främmande ledande del i kombination med krav på kompletterande skyddsutjämning eller funktionsutjämningskrav för störningsreducering mm.

Det beror på hur montaget är utfört. Vid den snabba strömtransient som kan uppstå vid kortslutning eller jordfel, är det induktansen i strömkretsen som avgör strömdelningen. Huvuddelen av strömmen går den väg som har den lägsta impedansen och det kan vara så att vägen genom axel och lager leder merparten av strömmen. Montagets utförande har en avgörande betydelse för spänningen över lagerbanorna och därmed risken för överslag i dessa.

Det hamnar ju i så fall utanför denna handboks omfattning då den i och för sig ansluts till samma jord men utgör en skärmning mer än en utjämning. Men anledningen att det i en del fall specificeras att den endast ska anslutas i ena änden är att man är rädd för att den ska kunna föra en ström (ex vagabonderande strömmar) som i sig kan bidra till störningar. När det finns risk för vagabonderande strömmar ska slingor undvikas. Det vill säga all ”jordning” ska ske i stjärnform så det inte bildas slingor.

Vid den snabba strömtransient som kan uppstå vid kortslutning eller jordfel, är det induktansen i strömkretsen som avgör strömdelningen. Huvuddelen av strömmen går den väg som har den lägsta impedansen och det kan vara så att vägen genom axel och lager leder merparten av strömmen. Fundamentets utförande har en avgörande betydelse för spänningen över lagerbanorna och därmed risken för överslag i dessa.

Har ingen aning om den färgen leder ström. Mät resistansen till skyddsjord, är den över 4 kΩ så är det OK.

Varje elapparat ska monteras och hanteras efter tillverkarens anvisningar. Anges det där att metallförskruvning ska användas så har tillverkaren sett till att det är säkert att använda.

Ja det är ju en risk som man kan undvika med att bara använda plast. I det fallet skulle den ju snarare kunna bli en utsatt del och ska i så fall skyddsjordas, men inte en främmande ledande del.

Felströmmen kommer att ta två olika vägar större delen av strömmen går via PEN-ledaren medan en del går genom kroppen. Då kroppens impedans troligen är större än PEN-ledaren kommer beröringsspänningen oftast bli mindre är 115 V.

En solcellskabel består av två lager av isolering, grundläggande isolering och mantel. Det krävs alltså att båda dessa lager penetrerats för att en fara ska kunna uppstå. Precis som vilken kabel som helst

Nej, en maskin ska innehålla rörliga delar.

Helst så nära varandara så långt det är möjligt. Sen måste hänsyn tas till genomföringar så att de blir täta så där kanske plus och minus inte kan gå i samma tätning.

Stativen som är nerpålade i mark bli jordade genom montaget. Det är då viktigt att de får samma potential som systemjorden som kommer via matande elnät. Detta görs genom att koppla ihop montagesystem och det matande nätets skyddsjord.

Om de ska omfattas av en kompletterande skyddsutjämning så räcker inte bulten.

Se till att armeringen inte blir berörbar, eller att berörbara delar, om de är främmande ledande delar, kopplas till en kompletterande skyddsutjämning.

Det blir nog en entreprenadjuridisk fråga om det i ert skede konstateras att det ska göras på just den plattan och att det då är mer eller mindre omöjligt att utföra. Säg att det t.ex. är ett djurstall där det är ett krav, då kommer det ju att medföra stora kostnader och vems ansvar det är att stå för dessa kostnader regleras ju av entreprenadjuridiken. Däremot är utförandet ett elinstallationsarbete och ska utföras av ett elinstallationsföretag.

Om det handlar om kompletterande skyddsutjämning så är det viktigast att minska risken för farlig potential mellan samtidigt berörbara ledande delar och då fungerar det utmärkt att skyddsutjämna stålpelarna.

Lite svårt att förstå om du menar att du ska gå in i en befintlig platta blir svårt då du inte kan garantera att armeringen är tillförlitligt sammanfogad. Om du gör detta innan betongen kommer dit ska armeringen kompletteras med en slinga av stållinor, ska det användas för skyddsutjämning måste kontinuiteten verifieras enligt Elinstallationsreglerna avsnitt 6.4.3

Jag antar att frågan är om armeringen måste skyddsutjämnas då och det nog inget ”måstekrav” då eftersom den inte kommer att kunna bidra till att aluminiumstommen blir en främmande ledande del

Ja är det inte en ren reparation utan en helrenovering så ska ju installationen utföras enligt nu gällande regler och standard. Om dessa rör då har metallisk kontakt hela vägen så att de utgör en främmande ledande del (se Elinstallationsreglerna SEK Handbok 444, kommentar till punkt 4111411.3.1.2 för identifiering av detta) så ska de förses med kompletterande skyddsutjämning. Detta kan ju göras utanför själva badrummet om det inte går att lösa snyggt i badrummet.

I del 551 i elinstalltionsreglerna finns kravet på jordtag men inget värde på detta utan det faller under det allmänna rekommendationer på jordtagsresistans som du hittar bl.a. i bilaga 54D i Elinstallationsreglerna

Det finns uppenbarligen metalliska golvbrunnar som är tillåtna och om den som du beskriver är i kontakt med något som tillför den en potential som gör att den klassas som främmande ledande del så ska den anslutas till kompletterande skyddsutjämning. (se Elinstallationsreglerna SEK Handbok 444, kommentar till punkt 4111.3.1.2 för identifiering av främmande ledande del.)

Finns det minsta misstanke om att framtiden kommer att kräva det ex. i samband med åskskydd eller liknande så är det ju helt rätt som du skriver att det finns bara en chans. Ofta är ju detta en prisfråga i samband med byggnation och det är svårt att hävda krav i denna prisdiskussion. Men jag håller med att det finns annat som är lämpligare att spara på som kan moderniseras eller kompletteras senare.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter anger att: ” Vid ombyggnad eller utvidgning av en anläggning ska, oavsett när anläggningen ursprungligen togs i bruk, de nya bestämmelserna tillämpas på ombyggnaden eller utvidgningen.”

Det behöver nog utredas i varje enskilt fall. Både behovet och kraven i den nya byggnaden men även faran om den ena har och den andra inte vid industri eller lantbruksfastigheter etc. där det ev. skulle kunna bli farligt. Ett vanligt bostadshus finn det ofta ingen konkret anledning att skyddsutjämna armeringen på.

Det finns en särskild handbok som beskriver detta: Handbok: 452

Tips: Se SEK Handbok 452 för mer info om Åskskyddssystem. Där finns exempelvis krav på minsta area som kan ha med ytan att göra även fast man anger minimikravet i Area.

Svar på detta finns i åskskyddshandboken. Mycket förkortat kan anges att sammankopplade armeringsjärn i betong eller andra metallkonstruktioner under jord kan med fördel användas som jordelektroder men det är inte ett krav. Det går ju att utföra ett åskskyddssystem på en befintlig byggnad även om inte betongplattan är utjämnad.  Det bör observeras att byggnadens fundament sällan är tillräckligt som enda jordelektrod, oftast måste det kompletteras med t ex en yttre   ringledare.

Röret kommer automatiskt bli en del av nedledaren men mer om detta i SEK Hb 452 Åskskyddshandboken

I frågan tolkar jag att plattan är skyddsutjämnad och då är det ju ingen ”främmande” potential. Enda fallet jag kan se att den ska förses med kompletterande skyddsutjämning är om plattan inte är skyddsutjämnad men har kontakt med jord på annat sätt så att den är en ”främmande ledande del” (Exempelvis om det är en äldre byggnad där plattan ligger på sandbädd eller liknande.)