28 september 2026
Riskbedömning ingår i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsmiljön och bedöma risker för ohälsa och olycksfall. Riskbedömningarna ska dokumenteras skriftligt och visa vilka risker som finns och om de är allvarliga.
Vid arbete där det finns elektrisk fara behöver bedömningen utgå från det aktuella arbetet, anläggningen och förutsättningarna på arbetsplatsen. Här går vi igenom vad du behöver tänka på och hur en riskbedömning kan bli ett praktiskt stöd i arbetet.
En riskbedömning börjar med att identifiera de riskkällor som finns på arbetsplatsen och bedöma vilka risker de kan innebära för det arbete som ska utföras. Därefter behöver arbetsgivaren bestämma vilka säkerhetsåtgärder som krävs.
Arbetsmiljöverket beskriver en risk utifrån både sannolikheten för att en olycka eller ohälsa ska uppstå och vilka konsekvenser den kan få. Hur allvarlig risken är behöver därför bedömas utifrån situationen.
Vid elarbete kan riskerna exempelvis handla om strömgenomgång, ljusbåge eller arbete i närheten av spänningssatta delar. Förutsättningarna varierar kraftigt mellan olika arbetsplatser och anläggningar, vilket gör att bedömningen behöver utgå från det specifika arbetet.
En vanlig missuppfattning är att riskbedömningen vid elarbete bara behöver omfatta elektriska risker. Även andra risker på arbetsplatsen behöver vägas in, till exempel fallrisker, kemikalier eller andra förhållanden som kan påverka arbetet. Riskbedömningen behöver därför ta hänsyn till hela arbetssituationen, inte bara riskerna som är direkt kopplade till el.
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och för att de som utför arbetet har rätt förutsättningar att göra det säkert. Elektriska risker ska hanteras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet på samma sätt som andra arbetsmiljörisker.
Samtidigt har innehavaren av elanläggningen ett viktigt ansvar. Innehavaren ska bland annat se till att anläggningen är säker att arbeta på och ge den som ska utföra arbetet den information om anläggningen som behövs. Det kan handla om dokumentation, kända risker och uppgifter om anläggningens utförande och status.
Det betyder att en bra riskbedömning ofta är beroende av ett fungerande informationsutbyte mellan den som ansvarar för anläggningen, arbetsgivaren och de personer som ska utföra arbetet.
Riskbedömningar är en del av det löpande arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ska också göra en riskbedömning när förändringar i verksamheten planeras och bedöma om förändringen kan medföra nya risker.
Inför ett arbete där det kan finnas elektrisk fara behöver arbetsgivaren ha tillräckligt underlag för att kunna bedöma riskerna i just det arbetet och planera vilka säkerhetsåtgärder som behövs. Elsäkerhetsverket lyfter bland annat anläggningens status, dokumentationen, den aktuella arbetsuppgiften, kompetensen hos den som ska utföra arbetet samt möjligheterna till frånkoppling och säker hantering av spänningssatta delar.
Hur omfattande bedömningen behöver vara beror därför på arbetets karaktär och riskerna på arbetsplatsen.
Om förutsättningarna förändras under arbetets gång behöver även riskbilden omprövas. Information som saknas, ändringar i anläggningen eller andra arbeten på samma plats kan påverka hur jobbet kan genomföras säkert.
Det är inte ovanligt att jobbet växer när du väl är på plats. Kunden kanske passar på att fråga om ett extra vägguttag på vinden eller något annat som inte ingick i den ursprungliga arbetsordern. Då kan förutsättningarna förändras snabbt. Plötsligt behöver du kanske klättra ut på ett halt tak eller arbeta nära spänningssatta delar eftersom hela centralen inte kan brytas. I sådana situationer behöver riskerna omvärderas. Kan arbetet utföras säkert utifrån de nya förutsättningarna, och vad krävs för att det ska kunna göras?
En bra riskbedömning bygger på att du vet vad du ska arbeta med. Innan arbetet börjar behöver du därför skapa dig en bild av både arbetsuppgiften och anläggningen.
Relevant dokumentation om anläggningen är en viktig del. Du kan också behöva veta hur anläggningen är uppbyggd, vilken utrustning som berörs, vilka delar som kommer att vara spänningssatta och vilka andra verksamheter eller arbeten som pågår i närheten.
Elsäkerhetsverket rekommenderar arbetsgivare att kontrollera att den som ska utföra arbetet har fått tillgång till relevant dokumentation och tillräcklig information om anläggningens status och utrustning.
I verkligheten stämmer underlagen heller inte alltid helt med det som möter elektrikern på plats. Därför behöver du vara kritisk även när dokumentation finns och kontrollera att den faktiskt stämmer med anläggningen. En gruppförteckning kan till exempel vara inaktuell efter tidigare ändringar. Att mäta är att veta, så säkerställ alltid att de delar av anläggningen som ska hanteras är spänningslösa innan arbetet påbörjas och att de är skyddade mot tillkoppling.
Om dokumentationen visar sig vara bristfällig kan det också finnas ett värde i att hjälpa kunden eller anläggningsinnehavaren att uppdatera den. Det ger bättre underlag för framtida arbeten och kan samtidigt skapa möjlighet till ett utökat uppdrag.
Nästa steg är att gå igenom vilka riskkällor som finns och hur de kan påverka arbetet.
Det kan exempelvis finnas risk för kontakt med spänningssatta delar, oavsiktlig återinkoppling, ljusbåge eller närhet till andra delar av anläggningen som fortfarande är spänningssatta. Även arbetsplatsens omgivning och andra pågående arbeten kan påverka riskbilden. Elsäkerhetsverket betonar därför att det är riskerna vid det enskilda arbetet som ska styra vilka åtgärder som behövs.
Här spelar erfarenheten hos den som utför arbetet stor roll. En erfaren elektriker kan ofta upptäcka förhållanden som kräver ytterligare kontroll, men företaget behöver också ha rutiner som gör bedömningen systematisk och tydlig.
En av de största riskerna är att riskbedömningen inte blir gjord alls, ofta på grund av tidspress. Vid mindre arbeten finns det ibland en mer generell riskbedömning att utgå från. Då blir det extra viktigt att ändå stanna upp innan arbetet börjar, ta några minuter till att se över arbetsplatsen och bedöma de förhållanden som faktiskt råder på plats. På så sätt kan du upptäcka risker som den generella bedömningen inte fångar upp.
När riskerna är identifierade behöver du bedöma hur allvarliga de är. Arbetsmiljöverkets vägledning utgår från två grundläggande frågor: hur sannolikt är det att något händer och hur allvarlig blir konsekvensen om det händer?
Bedömningen hjälper dig att prioritera vilka risker som behöver åtgärdas och vilka säkerhetsåtgärder som krävs innan arbetet kan påbörjas.
En riskmatris eller fastställda risknivåer kan hjälpa till att skapa ett konsekvent arbetssätt. Det viktiga är att resultatet leder vidare till konkreta beslut om hur arbetet ska genomföras
När riskerna är bedömda behöver ni bestämma hur de ska hanteras. Det kan påverka arbetsmetod, frånkoppling, avgränsning av arbetsområdet, instruktioner, bemanning och vilken kompetens som krävs.
Elsäkerhetsverkets vägledning tar bland annat upp behovet av tydliga rutiner för frånkoppling och spänningsprovning samt åtgärder som hindrar kontakt med angränsande spänningssatta delar.
Standarden SS-EN 50110-1, utgåva 4:2024, ger stöd för säkerhet vid arbete på eller nära elektriska anläggningar. Den aktuella standarden ingår också i SEK Handbok 446, utgåva 4:2024, där den kompletteras med kommentarer från SEK. I övrigt är det Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS:arna) som reglerar arbetsmiljöregler och riskbedömningar. Dessa hittar du i EL-VIS Info.Vilken metod som är lämplig behöver alltid bedömas utifrån det arbete som faktiskt ska genomföras.
En riskbedömning behöver nå fram till personerna som ska utföra arbetet. Det ska vara tydligt vilka risker som har identifierats, vilka säkerhetsåtgärder som gäller och vem som ansvarar för olika delar av arbetet.
Arbetsgivaren ansvarar också för att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetsuppgifterna och riskerna. Vid allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet ska utföras säkert.
Elsäkerhetsverket lyfter även kommunikationen mellan den som utför arbetet och den som ansvarar för arbetets säkerhet som en viktig förutsättning för ett säkert genomförande.
En bra överlämning av riskbedömningen behöver vara en naturlig del av genomgången av jobbet. Ofta sker någon form av överlämning från arbetsledaren till elektrikern, och då behöver risker, säkerhetsåtgärder och ansvar vara tydliga. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön, även om olika uppgifter kan delegeras inom organisationen.
Minst lika viktigt är att ha rutiner och en arbetskultur där det är okej att ställa krav och säga ifrån om förutsättningarna förändras eller om något inte går att genomföra säkert. Det gör det lättare att fånga upp risker som annars kan falla mellan stolarna.
Riskbedömningar inom det systematiska arbetsmiljöarbetet ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska visa vilka risker som har identifierats och om de bedöms som allvarliga.
För den praktiska hanteringen är det också värdefullt att kunna se vilka åtgärder som beslutats, vem som ansvarar för dem och om de är genomförda. Då kan riskbedömningen följa arbetet och användas vid uppföljning.
Digital dokumentation kan vara särskilt användbar när bedömningen görs ute på arbetsplatsen. Information, bilder och åtgärder kan då dokumenteras där arbetet faktiskt utförs och hållas samlade tillsammans med projektet.
Flera olika rutiner och begrepp möts när ett elinstallationsarbete planeras och genomförs. De fyller olika funktioner och behöver fungera tillsammans.
Riskbedömningen hör till arbetsmiljöarbetet och används för att identifiera och hantera risker för de personer som ska utföra arbetet.
Elsäkerhetsplaneringen handlar om att planera hur ett arbete där elektrisk fara kan förekomma ska genomföras säkert. Här blir frågor om arbetsmetod, säkerhetsåtgärder, ansvar, anläggningskännedom och instruktioner centrala. Elsäkerhetsverket använder SS-EN 50110-1 som ett exempel på standard som kan ge stöd i arbetet.
Egenkontrollprogrammet är elinstallationsföretagets system för att säkerställa att elinstallationsarbete utförs av personer med rätt kompetens, på rätt sätt och kontrolleras i tillräcklig omfattning. Programmet ska anpassas till den verksamhet som företaget faktiskt bedriver.
Kontrollen av det utförda arbetet handlar om själva installationsresultatet. Företagets egenkontrollprogram ska innehålla rutiner för att inför varje elinstallationsarbete bestämma vilka kontroller som behövs och se till att de genomförs. Elsäkerhetsverket anger också att arbetet ska kontrolleras innan anläggningen tas i bruk.
Det ger två viktiga perspektiv genom hela jobbet. De som utför arbetet ska kunna göra det säkert, och installationen som lämnas efter arbetet ska vara säker för människor och egendom.
Många brister kring riskbedömning handlar om rutiner. Om riskbedömningen får en tydlig plats i planeringen av jobbet blir det enklare att komma ihåg den och använda den som stöd genom hela arbetet.
Ett bra tillfälle att göra riskbedömningen är i samband med planeringen. Då kan den också hjälpa till att identifiera vilka förutsättningar som behövs för att arbetet ska kunna genomföras säkert och effektivt.
Bedömningen kanske visar att jobbet kräver två personer eller att det behövs en ställning för att komma åt arbetsområdet på ett säkert sätt. När sådana behov upptäcks redan i planeringen går det att ordna rätt bemanning, utrustning och tid från början. På så sätt blir riskbedömningen också ett stöd för hur jobbet ska organiseras.
En annan risk är att bedömningen görs tidigt i processen men sedan inte följer med hela vägen till elektrikern som faktiskt ska utföra arbetet. Arbetsgivaren kan ha identifierat riskerna och planerat åtgärder, men den informationen behöver också gås igenom med den som ska ut på plats.
Därför behöver riskbedömningen vara en naturlig del av överlämningen av jobbet. Det ska vara tydligt vilka risker som har identifierats, vilka åtgärder som är planerade och vilka förutsättningar som gäller för arbetet.
Många brister kring riskbedömning handlar om rutiner. Om riskbedömningen får en tydlig plats i planeringen av jobbet blir det enklare att komma ihåg den och använda den som stöd genom hela arbetet.
Ett bra tillfälle att göra riskbedömningen är i samband med planeringen. Då kan den också hjälpa till att identifiera vilka förutsättningar som behövs för att arbetet ska kunna genomföras säkert och effektivt.
Bedömningen kanske visar att jobbet kräver två personer eller att det behövs en ställning för att komma åt arbetsområdet på ett säkert sätt. När sådana behov upptäcks redan i planeringen går det att ordna rätt bemanning, utrustning och tid från början. På så sätt blir riskbedömningen också ett stöd för hur jobbet ska organiseras.
En annan risk är att bedömningen görs tidigt i processen men sedan inte följer med hela vägen till elektrikern som faktiskt ska utföra arbetet. Arbetsgivaren kan ha identifierat riskerna och planerat åtgärder, men den informationen behöver också gås igenom med den som ska ut på plats.
Därför behöver riskbedömningen vara en naturlig del av överlämningen av jobbet. Det ska vara tydligt vilka risker som har identifierats, vilka åtgärder som är planerade och vilka förutsättningar som gäller för arbetet.
Alla risker går inte att förutse från kontoret. Den som utför arbetet behöver därför kunna identifiera nya risker när jobbet väl börjar och veta hur de ska kommuniceras vidare.
Om förutsättningarna på plats skiljer sig från planeringen behöver det finnas en fungerande väg tillbaka till arbetsledningen. Då kan bemanning, utrustning, arbetsmetod eller andra förutsättningar anpassas innan arbetet fortsätter. Det skapar bättre möjligheter att genomföra jobbet säkert även när verkligheten ser annorlunda ut än planerat.
För att en riskbedömning ska fungera i vardagen behöver den vara enkel att komma åt, fylla i och följa upp.
I EL-VIS Dokumentation kan du göra riskbedömningar digitalt direkt ute på fältet. Du kan definiera risknivåer, dokumentera åtgärder, markera när de är genomförda, bifoga bilder och dela riskbedömningen med andra. Informationen kan kopplas till projektet så att dokumentationen finns samlad tillsammans med resten av arbetet.
EL-VIS ger också tillgång till regler, standarder och handböcker genom Infobiblioteket. Om en fråga uppstår kring hur ett regelverk ska tolkas eller tillämpas i en konkret situation finns EL-VIS experter i supporten som kan hjälpa dig vidare.
Det ger ett sammanhängande stöd från planering och riskbedömning till utförande och dokumentation, med den information och expertkunskap som behövs nära till hands.
Få information om nyheter, förhandsvisning av kommande funktioner, inbjudan till webinar och events och massor av inspiration och tips & trix direkt i din inkorg varje månad!
Har du inte EL-VIS än och vill veta hur systemet kan förenkla din vardag? Boka en kostnadsfri demo så visar vi hur funktionerna fungerar i praktiken och hjälper dig hitta rätt paket utifrån dina behov och arbetssätt.
Du får en personlig genomgång där vi svarar på dina frågor och visar hur du kan arbeta smartare, säkrare och mer effektivt.
Några av de företag som har valt EL-VIS
