12 december 2025
Elsäkerhet är grunden i allt elinstallationsarbete och en förutsättning för både ett säkert slutresultat och en trygg arbetsdag. För dig som elektriker och för ert elinstallationsföretag handlar det i grunden om två saker:
När vi pratar elsäkerhet i elbranschen menar vi alla de tekniska och organisatoriska åtgärder som minskar risken för att el orsakar person- eller sakskada. Det låter stort, men i vardagen kokar det ner till två parallella perspektiv.
Det här är elsäkerheten för brukaren och anläggningen efter installationen. Slutresultatet ska vara:
Här handlar det om hur arbetet görs: planering, metod, avstängning, provning, verktyg och rutiner som gör att du kan jobba säkert även när det är trångt, stressigt eller flera yrkesgrupper på plats. Påbörja aldrig ett arbete om du inte anser att det går att utföra säkert. Vi ska alltid utgå från att jobba utan spänning så långt det går – frånskilj och skydda mot tillkoppling samt kontrollera alltid spänningslöshet innan arbetet påbörjas!
Tips: Om du skiljer på de här två perspektiven (A och B) i riskbedömning och egenkontroll blir det lättare att få ihop både säker arbetsmiljö och säkra installationer.
Elsäkerhetslagen (SFS 2016:732) är ramen för allt elinstallationsarbete i Sverige. Syftet är enkelt: hög elsäkerhet och mindre risk för skador.
För dig som jobbar i ett elinstallationsföretag betyder lagen i praktiken att:
Det viktiga är att ansvaret ligger på företaget. Ni behöver ha arbetssätt och rutiner som gör att ni kan visa hur elsäkerheten säkras i vardagen och inte bara förlita er på enskilda personers kunskap.
Elsäkerhetsverket ger ut föreskrifter som förklarar hur lagen ska efterlevas i elinstallationsarbete. De centrala föreskrifterna beskriver vad elinstallationsarbete innebär, vilka kompetenskrav som finns, och knyter ihop företagsansvar, arbetssätt och egenkontroll. Till exempel 2017:3 som bland annat beskriver kravet på innehåll i egenkontrollprogrammet, och 2022:1 som handlar om själva installationens utformning.
Lagen och föreskrifterna anger grundkraven. I praktiken omsätts de sedan med hjälp av standarder och handböcker som visar hur arbetet ska utföras.

En nyckelpunkt: Regelverket blir hanterbart först när man använder standarder, branschhandböcker och etablerade arbetsmetoder. Lagen säger vad som måste vara uppfyllt. Föreskriften preciserar hur ansvaret ser ut. Standarder och handböcker hjälper dig med hur det görs i verkligheten – dimensionering, utförande, provning och dokumentation.
Det är också här många företag tappar tid, eftersom informationen finns utspridd i:
Många elinstallationsföretag löser detta genom att samla allt i ett och samma arbetsflöde, ofta digitalt, så att relevanta regler, standarder, mallar och beräkningar finns nära utförandet. När stödet ligger i verktygen ni redan jobbar i blir det enklare att göra rätt direkt och lättare att hålla rutiner och dokumentation uppdaterade över tid.
Hos EL-VIS kan du köpa handböcker och standarder, men du kommer också åt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och olika publikationer helt gratis om du har EL-VIS Info.
Elsäkerhet sitter i detaljerna, men grundtänket är detsamma oavsett om du jobbar med service, entreprenad eller industri. Målet är alltid att eliminera eller begränsa risker för elchock, brand och följdskador, och att installationen går att kontrollera och förstå även flera år senare.
I praktiken bygger skyddet mot elchock på att ingen ska kunna komma i kontakt med farlig spänning och att fel ska leda till snabb frånkoppling. Det handlar om rätt utförd isolation och kapsling, korrekt jordning och skyddsutjämning samt en skyddskedja som är dimensionerad för anläggningen. Jordfelsbrytare, dvärgbrytare och säkringar är alltså inte fristående delar, utan ingår i en skyddskedja som måste fungera som helhet.
Brandsäkerhet i elinstallationer är nästan alltid kopplat till belastning och felströmmar. Rätt dimensionerade ledare, korrekta överströmsskydd och en genomtänkt kortslutningshållfasthet gör skillnad. Lika viktigt är att installationen är gjord så att ändringar och kompletteringar går att spåra. Det är ofta i otydliga efterjobb som termiska risker smyger sig in.
En elsäker anläggning ska tåla rimliga fel utan att bli farlig. Därför behöver slutinstallationen gå att prova, kontrollera och felsöka på ett säkert sätt. Märkning, dokumentation och logik i uppbyggnaden är inte bara pappersjobb utan det är en del av elsäkerheten.
Riskbedömning är bäst när den styr beslut tidigt i jobbet. Den bör svara på frågor som: vilken metod är säkrast här, vad behöver vara frånkopplat, hur verifierar vi spänningslöshet, och vilka moment kräver extra kontroll? När riskbedömningen sitter ihop med checklistor och egenkontroll blir det också enklare att göra rätt även när tempot är högt.
Alla elinstallationsföretag ska ha ett egenkontrollprogram. Poängen är att programmet ska vara en del av vardagen och styra hur ni jobbar, inte bara ligga som ett dokument i hyllan
Egenkontrollprogrammet är företagets samlade rutiner för att säkerställa att rätt person gör rätt jobb på rätt sätt, och att kontroller sker i tillräcklig omfattning. Det ska tydliggöra:

Tänk på programmet som er manual för att alltid leverera elsäkert, både internt och gentemot tillsyn. Du vet väl om att du kan bygga ditt egenkontrollprogram med hjälp av EL-VIS?
Egenkontrollprogrammet är främst inriktat på att säkra slutresultatet. Men under själva jobbet måste riskbedömningar och rutiner samtidigt täcka yrkessäkerheten. I praktiken tjänar ni på att samla båda perspektiven i samma flöde: riskbedömning, metodval, kontrollmoment och dokumentation.
När rutiner, riskbedömningar, checklistor och standardstöd ligger nära utförandet blir det tydligt vad som ska göras, och mycket svårare att missa steg.
En elsäker installation är inte färdig förrän den är kontrollerad och begriplig i efterhand. Det betyder att kontroll och dokumentation inte är ett separat moment på slutet; det är en del av själva leveransen.
I praktiken handlar det om att du:
Poängen är enkel: när nästa elektriker (eller du själv om tre år) öppnar centralen ska det gå att förstå vad som är gjort, varför och hur det är säkrat.
De flesta brister som leder till risk uppstår inte för att elektriker saknar kunskap, utan för att systemet runt jobbet inte håller ihop. Några återkommande exempel är:
Gemensam nämnare: det är sällan kunskapsbrist – oftare systembrist. När rutiner, standardstöd och kontrollmoment är integrerade i vardagen minskar både avvikelser och stress.
Det finns inget magiskt dokument som löser elsäkerheten åt er. Det som funkar bäst i seriösa elfirmor är ett enkelt, återkommande arbetssätt där reglerna omsätts i praktiken på samma sätt varje gång. Här är en rak checklista som brukar ge stabilt resultat.
Följ upp och vässa löpande. Efter större jobb, avvikelser eller nya arbetsområden: gå igenom vad som funkade, vad som brast och uppdatera rutinerna. Elsäkerhet är färskvara.
Att jobba elsäkert handlar i slutändan om att ha rätt beslutsstöd och rätt rutiner nära jobbet. EL-VIS är byggt för just det – att samla det du behöver i ett digitalt arbetsflöde som följer elektrikerns vardag.
EL-VIS Kabeldimensionering stöttar den tekniska delen av elsäkerheten med beräkningar och dimensionering enligt gällande standard – vilket minskar risken för fel i skyddskedjor, belastning och val av materiel.
Med lagstöd, standarder, rutiner, beräkningar och dokumentation samlat på ett ställe blir det enklare att göra rätt från början, få spårbar dokumentation på plats och stå tryggt vid både egen uppföljning och tillsyn.Vill du se hur det kan fungera i din verksamhet kan du börja med att utforska EL-VIS Info, Egenkontrollprogram och Dokumentation, eller ta en dialog med oss om vilket upplägg som passar era arbetsområden.
Några av de företag som har valt EL-VIS